1. Skolkamraten

Om hur allting började med den nyvunna skolkamraten i bänken bredvid.

Den första drömmen – tänk om det går!

Lelång är en märklig sjö. Den är formad som en sjöhäst, eller så kanske ser man formen av en skosula, det beror på. Den är drygt fem mil lång och märkligt smal och tunn hela vägen. I norr ligger Lennartsfors och i söder Bengtsfors – och det är där Adapts historia tar sin början. Det är en vacker plats, Bengtsfors, där vid sjön, med strandpromenad och allt. Det är kommunens centralort och här har drygt tre tusen personer sitt hem. Och det var här som Adapt började sin resa, 1995.

Ett par år tidigare hade Viking Grandins familj valt att lämna storstaden Stockholm. Flytten gick till Bengtsfors där de hade sina rötter. Jonathan Olsson var född och boende ett par mil söderut, i Dals Långed. Där Viking var det pratglada och utåtriktade barnet var Jonathan en tekniskt begåvad tänkare. Det sägs att han reparerade tekniska prylar redan när han var två år.

När sjunde klass började, måste Dals Långedsbarnen åka buss till Bengtsfors, så som det ofta är på landsbygden. Så också Jonathan. I bänken bredvid i klassrummet satt Viking. Det var där och då det började, en vänskap som stått stark i 25 år. Trots att de inte delade några intressen, då som nu, förutom att springa till skolans uppehållsrum för att spela pingis på rasterna och vara med i UNF, den lokala ungdomsföreningen som arrangerade aktiviteter och discon. Där fick sjundeklassarna vara med på ett hörn och hjälpa till. Även om de bara fick sälja godis och läsk och inte stå i DJ-båset. Men de såg och lärde.

När det ett år senare blev dags att samla in pengar till klassens resa fick Viking och Jonathan en idé. De ville, och fick, arrangera knattedisco för småbarn. De lånade utrustning från UNF – och det blev en succé. Och det var då den första drömmen började ta form; ”Tänk om vi kan ordna fler knattediscon? Hur många då, hur stora då? Tänk om det går?!”.